FRAMME

Framme i Grosseto, nu börjar äventyret!! 

COUNTDOWN: 60 TIMMAR KVAR

Efter knappt två dygn med mamma i stan är jag nu ensam igen. Det har vart härlig och välbehövlig tid med, framför allt riktigt bra uppladdning och skönt att få tankarna på något annat än bara friidrott. Hon åkte hemåt vid två och då tog jag mig till träningen och genomförde en riktigt bra träning. Sista överkroppspasset innan Italien och jag känner mig stark, bra formbesked! 

Tvn har de senaste dagarna stått på då U23 EM i Polen är i full gång. Mästerskapet för de äldre juniorerna går alltså en vecka före vårat mästerskap, och det är verkligen den perfekta uppladdningen! Att få genomföra de sista träningarna, komma hem och kolla de lite äldre genomföra sitt mästerskap. Herregud vad peppande det är! Var man taggad innan så är det garanterat ingenting mot vad jag är nu. Motivationen är hög och kroppen svarar bra. Jag känner mig stark och trygg i tekniken, så det känns som att det mesta hänger på dagsform under tävlingsdagen. Nu är det alltså bara 60 timmar kvar innan avresa. Så långt men ändå så kort. Oavsett vad så känner jag att dessa sista timmar är välbehövliga. De två sista träningarna tror jag kommer göra susen och jag hoppas kunna lämna Karlstad med en bra känsla i kroppen. Det ska dessutom packas och fixas lite hemma, men det känns verkligen att det börjar dra ihop sig. Jag njuter! 

7 DAGAR

Nyp mig i armen. Det är EN vecka kvar. Sju dagar innan Italien väntar. Junior-EM i Grosseto, mitt första stora mästerskap! Aaahhhh vad kul det ska bli. Det känns stort, framför allt med tanke på hur min vinter såg ut. Det är svårt att beskriva med ord, det är liksom bara en känsla som infinner sig. Det är glädje, stolthet och jävlar anamma. Precis som det ska vara. 
 
Min grundträning, den träningsperiod som ska lägga grunden för hela säsongen, var allt annat än optimal. Jag började må dåligt i September vilket visade sig utvecklas till en depression som skulle hålla i sig ända till slutet på mars vilket är ungefär hela grundträningsperioden. Att bedriva en satsning samtidigt som du är deprimerad och inte ser mål och mening i någonting kan jag intyga är svårt. Det var jobbiga månader och jag trodde flera gånger att det inte skulle gå. Jag skulle vara glad om jag över huvud taget tog mig till Juli månad, skulle det bli ett junior-EM skulle det behöva ske underverk. Jag ställde in inomhussäsongen. Det gjorde ont, men att tävla i den formen jag var hade förmodligen gjort mer ont. Det skedde inga underverk, men sakta men säkert blev det bättre. Det blev lättare, roligare och saker och ting fick helt plötsligt mål och mening igen. Träningen gick sakta uppåt och kroppen började kännas pigg och någorlunda stark igen. Likaså huvudet. 
 
Första tävlingen kom och det gick bra. Det gick verkligen bra. Glädjen gick inte att dölja och det tog inte många dagar innan jag fick besked om att jag var uttagen till EM. Det var overklighetskänslor och glädjetårar. Det var en lättnad och det vart så självklart - att det är det här jag vill göra. Det är det här som är mitt livs hittills största glädjeämne och efter flera månader fick jag äntligen känna den känslan igen. I skrivande stund har jag gjort alla tävlingar över kvalgränsen till JEM, ja till och med en över kvalgränsen till J23EM. Det känns så galet. Kul men helt galet. Sådana sjuka kontraster verkligen, från botten till toppen. Det är inte bara ett kvitto på att jag är tillräckligt stark fysiskt utan även psykiskt, vilket känns så bra. Jag har kämpat mycket och länge med min psykiska hälsa och jag har lärt mig så otroligt mycket om mig själv. Jag vet hur jag fungerar och jag vet vart mina gränser går, och det är jag tacksam för. Det låter kanske klyschigt men jag tror verkligen att motgång föder framgång och att man, hur negativ situationen än känns, alltid lär sig någonting av det.
 
Vad jag fokuserar på nu är att bara vara i nuet, ta dag för dag och se till att jag får bästa möjliga uppladdning. Som sagt, bara sju dagar kvar. Jag har en del kvar att göra. Det ska tränas, packas och så ska jag på massage/akupunktur. Och så ska jag NJUTA. Bara andas. Låter kanske något flummigt, men så får det vara. Jag ska bara glädjas åt att jag ser en anledning att gå ur sängen, att åka till träningen, att ärligt kunna ringa mamma och pappa och säga att allt går bra och att jag mår bra. Jag tar ingenting för givet längre. 
 
 Nordiska Mästerskapen 2016 - Island
 

LAG-SM 2017 BORÅS



Årets Lag-SM final gick av stapeln under SM-veckans sista dag nere i Borås. Min första lagtävling tillsammans med IF Göta blev alltså en SM-final? Hur kul? Det var i alla fall en riktigt rolig dag nere i Borås. Mitt mående pendlade upp och ner under dagen. Mådde illa och kände mig hängig och seg vilket troligtvis berodde på de tidiga uppstigningen. Klockan ringde 05.15 och min tävling startade inte förrän 17.50, d.v.s. över 12 timmar senare.. Trots det är jag nöjd med min prestation för laget. På "pappret" skulle jag ta 6 poäng, d.v.s. en seger, vilket jag också gjorde och det var superkul. Alltid kul att prestera när det väl gäller. I tredje stöten kom 14.48 vilket faktiskt är mitt andra bästa tävlingsresultat någonsin, och det trots illamående och sega ben talar ganska tydligt på att formen börjar infinna sig nu såhär lagom till stundande Junior-EM precis som planerat.

Att stöta en tävling som Lag-SM finalen är lite speciellt då den sänds på TV, med andra ord är kulringen omgiven av kameramän, kameror och mikrofoner.  Den yta runt kulringen som vanligtvis endast består av funktionärer och tävlande är nu alltså även fylld av mediautrustning. Bra träning inför framtiden hoppas jag, haha. Det är ännu ovant men väldigt roligt och framför allt lärorikt. Det underlättar ju dessutom en hel del för familj och vänner som vill se - Mamma, Millan och Mats kunde kolla tävlingen från Mallorca, Pappa kunde sitta på jobbet i Norge och kolla och vänner i hela landet kunde få ta del av tävlingen. Himla roligt att det engagerar så många.

Det totala resultatet i lagtävlingen talade inte för IF Götas fördel. Vi gick in i tävlingen med vetskapen om att vårt lag var försvagat. Vi saknade några viktiga namn och i och med det visste vi att vi skulle behöva kämpa för att över huvud taget kunna hålla oss kvar i finalserien. Tyvärr vart motståndet lite för tungt och vi hamnade på en sur femteplats vilket innebär att vi nästa år måste kvala upp till finalserien. Ska jag vara ärlig var det inte många sura miner trots att jag vad lite besviken. Laget höll ihop bra och alla gjorde vad de skulle, det räckte bara inte hela vägen. Förhoppningsvis är vi tillbaka starkare nästa år och kan kriga oss tillbaka till finalserien. Hoppas! 

IT'S TIME

Igår var dagen med stort D, grundträningen drog igång! Nu är det dags för grisiga träningspass, månader av träningsvärk, floder av svett, blod & tårar och förhoppningsvis en jäkla massa endorfiner och lycka. Efter ett jättebra möte med Coach är jag mer än redo att tackla denna period som kommer bjuda på både det ena och det andra. Det är dags att hoppa upp en klass och bli F19, hur galet känns inte det? Dessutom är det dags att lägga trekiloskulan på hyllan, nu väntar nämligen seniorkulan, alltså fyra kilo. Skräckblandad förtjusning är känslan. Hur som haver är jag galet taggad och ser fram emot de kommande månaderna. Nytt friidrottsår nya möjligheter, lycka! 

En bra grundträningsperiod leder förhoppningsvis till lite mer utav detta.. Fingers crossed

FRIIDROTTEN

En snabb sammanfattning av hur det har sett ut på friidrottsfronten sista tiden, mycket fina tävlingar och upplevelser.
 
Big Shot 29 Juli - Kungsträdgården
Efter att ha blivit inbjuden till att stöta kula mitt i kungsträdgården under Big Shot åkte jag och pappa upp till huvudstaden för en snabbvisit. En fin vinst i spöregn och en härlig upplevelse, så kul att få tävla mitt i stan. Resultatet blev 14,15, vilket kanske inte var till mitt största nöje, det var snarare nummerlapparna man fick!
 
Stockholm Bauhaus Athletics Youth 2 Augusti  - Stockholms Stadion 
Bara några dagar senare åkte vi upp till Stockholm igen, denna gång med sällskap av kusinerna med familj för att tävla Stockholm Bauhaus Athletics Youth på stadion. En riktigt rolig tävling där både jag och syster gjorde bra ifrån oss. Hon ett silver på ett nytt fint pers och jag ett guld på säsongens sämsta resultat. 
 
Seriematch 2 Division 1 16 Augusti- Linköping 
Tillsammans med laget skulle sista seriematchen genomföras, dessutom på hemmaplan. 10 poäng bakom ledande Helsingborg. Damklassen innebar 4 kiloskula, tre långa övertramp och ett halvbra godkänt på höga 12 meter räckte till en andraplats. Efter stafetten stod det klart att vi hade tagit in alla poäng på Helsingborg och där med VUNNIT division 1, med andra ord var vi nu klara för Lag-SM kval, helt galen känsla!
 
Junior SM 23 Augusti - Kalmar
Mitt första Junior-SM som 17 åring. Det genomfördes i Kalmar och på söndagen var det äntligen min tur efter tre dagars väntan. Går in och gör en riktigt dålig tävling. En bra stöt, vilket i och för sig räckte till ett SM-guld, men nöjd var jag inte. 14,83 är inte ett dålig resultat, men kände att det fanns så mycket mer den dagen då tekniken svek. Det positiva med tävlingen var dock vad som komma skulle.. 
 
UngdomsFinnkampen 11-13 September - Stockholms Stadion
Jag vart uttagen till att göra min första tävling iförd landslagskläder - en landskamp mot Finland, inget mindre än Finnkampen. Utan tvekan årets bästa helg. Så mycket skratt och pepp, massa nya vänner och en sån rolig tävling. Stötte helt okej och kom på en andra plats bakom en finska på 14,90, precis som jag var rankad.Jag lämnade stadion varken nöjd eller missnöjd, men otroligt tacksam för en jättefin helg. Det vill jag göra om. 
 
 
 

IGÅR SMALL DET!

Hej hej!! Hur har ni det? Jag mår prima ballerina, framför allt efter den fantastiska gårdag jag fick uppleva. Att komma hem till Linköping i fredags var härligt, men gårdagen, den var oslagbar.  Hela familjen, och nästan hela släkten samlad på campusvallen där East Sweden Games skulle gå av stapeln. 10.00 drog F17 kula, alltså min tävling igång. Nervös, nya skor och sega ben trodde jag skulle innebära pannkaka, men i sista stöten kom den - 15.16. Nytt personbästa med dryga metern, upp i Sverigetoppen igen och en jäkla mersmak inför kommande säsong. En ynka meter kvar till UVM i Colombia och det är målet för denna säsong. Att vara tillbaka efter 8 månader är helt obeskrivligt. Skulle vilja göra om gårdagen oändligt. 



L'ALFÁS DEL PI 2015 - TRAININGCAMP

Tre väldigt förväntansfulla tjejer klev tillsammans med resten av Friidrottsgymnasiet ombord på en flight som skulle ta oss till Alicante i Spanien.
 
Den ca 4 timmar långa flygtiden bjöd på fantastisk utsikt och lite tid åt att fundera. Favomusiken i hörlurarna och jag kan stirra ut i timmar. 
 
Anlände till L'Alfás del Pi runt 16.00 på söndagen och checkade in på hotellet Albir Garden. Jag och Linnsan fick det bästa rummet, nyrenoverat och balkongen precis vid poolområdet, dröm.
 
Myste lite vid poolen i solnedgången. 
 
 Många finfina träningspass. Här onsdagens innefattande framåtkast, bakåtkast och ett brutalt styrkepass för bålen. Hade träningsvärk i fyra dagar, haha. 
 
Hittade ner till havet och hade där veckans helt klart finaste stund. Vågorna var i höjd med mig, vattnet lagom vårvarmt och stranden lång. Njöt till tusen till strandvakten hindrade mig från att hoppa i, dödliga maneter simmade nämligen intill strandkanten. Typiskt mig. 
 
 Hade på mig min nya solhatt i mängder, så så så nöjd. 
 
Doppa fossingarna i poolen var mycket uppskattat. Speciellt efter varma träningspass.
 
Veckan bjöd också på låååånga kulstötar. Äntligen säger jag bara. Från att inte kunna stöta alls till att stöta riiktigt fint känns så bra. 
 
 Åt såååå god glass, tre dagar i rad dessutom. 
 
Åt också de godaste ribsen jag någonsin ätit i gott sällskap. Mycket fin kväll. 
 
Här är vi, nästan hela gänget, sista kvällen.
 
 
 
 Tog farväl av en riktigt fin vecka. Dags att åka hem igen, och efter att klockan ring 03.00 gick bussen mot flygplatsen där planet mot Karlstad sedan lyfte. Efter en aningens skakig landning var vi hemma, bruna och glada.

GYLLENE 100

Kommer ni ihåg listan jag skrev där jag radade upp grejer som jag ville klara av innan året var slut? Nu kan jag äntligen bocka av en av alla grejer och det är att ta tresiffrigt i knäböj, alltså 100 kg! Det känns galet bra och framför allt galet lätt att kånka upp en stång med 100 kg på. Det ger mersmak inför träningen vilket alltid uppskattas. I övrigt har detta vart en mycket fin träningsvecka, många nya pers i styrkeövningarna, bra teknikpass, många skratt och mycket lycka. Det kan jag omöjligtvis klaga på. 


SAKNAR




Varma sommardagar, långa stötar, glada miner, skratt tillsammmans med fina vänner på campusvallen. Saknar saknar saknar!

JUST IDAG SAKNAR JAG DETTA

 
Just idag, en kall och grå tisdag saknar jag detta så jag håller på att spricka. Få rotera i kulringen, få ut all kroppens kraft, kliva upp på prispallen och bara vara glad. Jag är så glad att jag har friidrotten. Så mycket minnen, så mycket härliga känslor, så otroligt mycket fantastiska människor jag fått möjlighet att träffa och lära känna. En dag som denna är det tufft att inte få göra det man älskar. Jag längtar längtar längtar sååå tills jag är tillräckligt stabil, både fysiskt och psykiskt, för att gå in i ringen och göra det jag älskar mest. Det är en oslagbar känsla. Det känns som att friidrottsåret 2015 har så mycket att bjuda på och jag ser fram emot det så mycket!
 
 

SM GULD

När jag igår morse (04.58) vaknade av nervositet visste jag inte vart jag skulle ta vägen. Trots att jag visste att det var flera timmar kvar tills det var min tur ville jag bara gå ut och köra på en gång. Jag hade i flera veckor sett fram emot detta och laddat upp för detta, intalat mig själv att nu skulle det bli guld, seger, vinst. Och visst blev det så. Med tävlingens tre längsta stötar gick jag segrande ur ringen skakandes, sprudlande av glädje och med en hjärtklappning och lättnad som inte går att beskriva. 14.13 blev segerresultatet och det får jag vara nöjd över även om jag kände att det fanns så mycket mer i kroppen. För andra gången i mitt liv fick jag ställa mig högst upp på en SM prispall och ta emot applåder, och för fjärde gången fick jag ta emot en SM medalj. Med detta SM i bagaget har jag som ungdom uppnåt mitt stora mål, medalj vid vare USM. Att det denna gång blev guld och ett prydligt nytt årsbästa är en enorm bonus. Nu ser jag fram emot en grundträning, ett nytt friidrottsår och en massa landslagsuttagningar. Taggad är bara förnamnet. 
 
 

USM 2014



Vilken jävla upplevelse! Så himla bra vi har haft det trots ett riktigt konstigt boende och en lång resa upp och hem igen! Hur tror ni det gick då? Totalt samlade vi ihop sex medaljer! Tre guld, två silver och ett brons, vad vi har presterat! Och roligt har vi haft det, så mycket skratt och så mycket kärlek! Såå, hur tror ni det gick för mig??


SM DAG 1



Igår kväll runt halv elva var vi framme efter en himla resa med stopp i heron city och även ett stopp i Kina! Stället vi bor på är aningen annorlunda men detta ska vi nog kunna lösa! Nu är vi snart påväg mot arenan för dag ett på SM!

LÄNGTAN

Satt och kollade reprisen från dagens sändning av SM och insåg hur otroligt mycket jag ser fram emot USM som går i Söderhamn om bara en vecka. Vi åker upp redan på torsdag och har då en hel friidrottashelg framför oss vilket är otroligt efterlängtat. Har så stora förväntningar inför den tävlingen och går mot min fjärde USM medalj. Tävlar mot det bästa motståndet och så som jag ser det är förutsättningarna de bästa. Framför mig har jag en vecka med de sista träningarna inför SM och nu gäller der att hitta en skön känsla i tekniken och se till att alla smådetaljer sitter. Ladda, ladda, ladda!



Inomhus USM 2014, Växjö. 

GULD GULD GULD




Idag blev det guld mina vänner, och det med nästan en meter ner till tvåan trots att mitt resultat var ett utav det sämsta jag presterar i år.. Lite tråkigt också att mina längsta stötar var ogiltiga, men så går det ibland! Å andra sidan var inte förutsättningarna de bästa i 30 gradig värme och strålande sol och inget större motstånd. Men sådant är lika för alla. Det jag tar med mig från denna tävling bortsett från guldmedaljen är en riktigt skön känsla i kroppen och stora förhoppningar inför SM! 

HÄSSLEHOLM I HELGEN

Jag kände att jag behövde tävla en tävling innan SM för att få en liten formcheck och ett formbesked inför just SM. Där med bär det av till Hässleholm och HAIS-spelen på söndag för att stöta lite kula. Har höga förhoppningar inför den tävlingen och känner att ett nytt pers skulle sitta såå fint. Att jag dessutom får lite kvalitetstid tillsammans med min pappa i form av en road trip på ett par timmar ner dit och hem igen ser jag bara som ett plus! 

DET BÄSTA JAG VET





DAGENS TRÄNING




IT'S TIME FOR THE BEST THING THERE IS



RSS 2.0